Till dig..

det känns bra att du ville vara ärlig och trots att du antagligen visste hur jag skulle reagera så berättade du. Det är något jag inte vågar göra som du kanske märkte. Det känns bra att du vågade. Men sanningen gör ont, gjorde ont och jag behöver tid för att smälta allt. Det pågår så mycket inne i mitt huvud som du bara vet en liten del av och jag är förvirrad. Ikväll i bilen var jag nära på att börja gråta. Ditt lilla sociala projekt ledde till en underbar vänskap, en vänskap jag verkligen värdesätter. Du är en person jag värdesätter. Jag älskar dig vännen. Men det sårade mig att veta att jag från början var ett socialt projekt, även de övriga sakerna du berättade gjorde ont. Jag vet att det inte var menat från dig att göra ont men det är som sagt så mycket som pågår i mitt huvud, jag skulle vilja va helt ärlig. Bara spotta ut allt som jag känner för, sen bli tvångsomhållen och få gråta ut som den lilla tös jag faktiskt är. Men jag vill så mycket här i världen..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0