Mkt funderingar..
Är trött och sliten så bloggen får ligga lite åt sidan. Bensin har ännu inte gått på lådan trots att det nu gått en vecka och en dag sedan han kom hem hit så nu blir det lite mer drastiska åtgärder. Har ägnat hela kvällen åt att skura golv och dammsugit med både klorrent samt vanligt skurmedel. (jag vet att klorrent bleker men de skiter ja i, mattorna skulle ändå ha bytts förra året enligt kontraktet..) och nu innan min tre timmars långa promenad införskaffade jag ett annat sorts kattströ samt köpte apelsiner för tydligen gillar inte katter apelsinskal. Har provat lite vitpeppar i blommorna då de verkligen skygga bakåt av det så ja tror att det lilla blomproblemet är löst iallafall... Jag vet inte riktigt vad jag ska göra om Bensin inte går på lådan snart.. Jag får försöka allt ja vet att man kan göra, MEN jag vägrar att ha två lådor, har också insett att det är inte det som är problemet heller eftersom han inte skyggar av diesels lukt utan de är själva lådan och sanden han inte verkar tycka om..
Till en annan jobbig sak, igår var det ett år sedan farmor (åkes mamma, alltså inte min biologiska men hon som jag betraktade som en farmor) somnade. Jag trodde det var den 19:e men har tydligen haft fel datum. Vet inte om det känns speciellt bra eller inte. Bra är det eftersom hade jag vetat om det hade jag varit heldepp igår men nu när ja "missade" dagen så känner jag mig depp för att jag faktiskt minns fel datum.. Men jag vet att Märta skulle ha varit stolt över mig nu när jag har klarat av första terminen på Handelshögskolan då hon var en av dem som längtade lika mycket till min studentdag som jag gjorde. Hon var stolt över mig, över alla sina biologiska barnbarn samt mig, och den känslan är underbar att känna. Det är underbart varmt att veta att hon verkligen trodde på mig.
Nä. Over and out.
Till en annan jobbig sak, igår var det ett år sedan farmor (åkes mamma, alltså inte min biologiska men hon som jag betraktade som en farmor) somnade. Jag trodde det var den 19:e men har tydligen haft fel datum. Vet inte om det känns speciellt bra eller inte. Bra är det eftersom hade jag vetat om det hade jag varit heldepp igår men nu när ja "missade" dagen så känner jag mig depp för att jag faktiskt minns fel datum.. Men jag vet att Märta skulle ha varit stolt över mig nu när jag har klarat av första terminen på Handelshögskolan då hon var en av dem som längtade lika mycket till min studentdag som jag gjorde. Hon var stolt över mig, över alla sina biologiska barnbarn samt mig, och den känslan är underbar att känna. Det är underbart varmt att veta att hon verkligen trodde på mig.
Nä. Over and out.
Kommentarer
Trackback