Rannsaka dig själv, innan du dömer andra..

Har tappat lusten att vräka ur mig mitt dagliga liv här på bloggen. Att blotta mig. Jag gillar det inte längre. Förut trivdes jag i sättet att skapa uppmärksamhet, jag trivdes med att vara en attention whore. Men nu känner jag efter, är mer mogen och jag trivs inte så längre. jag trivs inte med människan jag är eller vad jag är påväg att bli. Alla de fel och misstag som sker i mitt liv kan jag härleda till mig själv. Det är jävligt jobbigt att stå här ensam och inse att jag står här ensam på grund av mig själv. På grund av vad jag har sagt och gjort mot mina älskade vänner. Framförallt för vad jag har gjort mot mig själv.

Hur kunde jag låta det gå såhär långt? Från den vuxna, nöjda människan, med mål och ambitiösa ideer. Till en liten attention whore som grinar illa åt varje ansträngning, och kastar skit över mina vänner? HUR?!

Det här med blogg ger jag nog upp, alternativt lösenordeskyddar den så enbart jag själv kan läsa den, för det är ack så mkt lättare att leva efter att man ventilerat sig.

Förlåt mig men nu tänker jag stänga in mig själv. Jag ska göra det jag uppmanat er alla till. Rannsaka mig själv innan jag dömer någon annan.