Helt ok
Dricker min tredje shake för dagen nu, ska testa en forest fruit. Chokladen var faktiskt riktig god, jämfört med hur jag minns den. Så håll tummarna att jag tycker om foresten också :)
Den var helt ok men chokladen e godare, men så e jag tjej också :D
Nu till något både roligt och mindre roligt. Ni vet att min bror och hans tjej har tittat på hus? Då gav de mig två alternativ, ta över tjejens lägenhet och så skulle de hjälpa mig med hyran i en-två månader så jag kunde hitta en egen lägenhet, eller bo i deras hus, 2 mil ut i skogen, men billig hyra. Jag började ju redan då söka lägenhet och igår hitta jag de perfekta lägenheterna. 4000 i månaden (elen ingår) en tvåa på över 60 kvm. Så jag sökte, självklart!
Idag står jag tvåa på den ena och trea på den andra, men igår då jag berättade för patrik att jag sökte lägenhet så berättar han att han flyttar nog inte. Så nu säger han att han är hemlös. Jag får jättedåligt samvete, men det är inte helt olik sitsen jag ställdes i. Jag erbjuder han och tjejen att ta över den här (både jag och Patrik står på kontraktet) men det ville inte hans tjej. Precis som att jag inte vill bo två mil ut i skogen och jag vill inte bo i hennes lgh heller där min säng inte får plats i sovrummet. Det är en 50/50 chans att jag får en lägenhet eller inte. och får jag den inte så vet jag att vårt syskonband ändå är ärrat. får jag den, kommer det kanske inte ens att finnas där den närmsta tiden. Samtidigt så är vi de enda två biologiska syskonen så vi har ju bara varandra egentligen. Så det lär ordna sig med tiden. Och är det ngn av oss som har råd med en lite högre hyra så är det han. Så han klarar sig ju alltid, det gör jag också. men jag har dåligt samvete och det känns mer eller mindre som att jag kastar ut honom. men samtidigt kände jag mig utkastad när de berättade sin ide. Glad för deras skull att de vill flytta ihop men blev stressad över själva situationen.
Bara för att jag nu såg en ljusglimt så såg den till att slockna. Jag ska göra det som känns bra. Blir jag etta tackar jag antagligen ja till lägenheten. Får dubbel hyra en månad men det löser jag med sparkontot. Jag vill bo själv, testa på det. Har ju aldrig gjort det. Samtidigt känns det som att jag behöver bo för mig själv för att ta hand om mig själv bättre, för att ha chansen att må bättre, även om jag nu mår rätt så bra som det är nu.
Over and out from a tös med delade meningar.
Den var helt ok men chokladen e godare, men så e jag tjej också :D
Nu till något både roligt och mindre roligt. Ni vet att min bror och hans tjej har tittat på hus? Då gav de mig två alternativ, ta över tjejens lägenhet och så skulle de hjälpa mig med hyran i en-två månader så jag kunde hitta en egen lägenhet, eller bo i deras hus, 2 mil ut i skogen, men billig hyra. Jag började ju redan då söka lägenhet och igår hitta jag de perfekta lägenheterna. 4000 i månaden (elen ingår) en tvåa på över 60 kvm. Så jag sökte, självklart!
Idag står jag tvåa på den ena och trea på den andra, men igår då jag berättade för patrik att jag sökte lägenhet så berättar han att han flyttar nog inte. Så nu säger han att han är hemlös. Jag får jättedåligt samvete, men det är inte helt olik sitsen jag ställdes i. Jag erbjuder han och tjejen att ta över den här (både jag och Patrik står på kontraktet) men det ville inte hans tjej. Precis som att jag inte vill bo två mil ut i skogen och jag vill inte bo i hennes lgh heller där min säng inte får plats i sovrummet. Det är en 50/50 chans att jag får en lägenhet eller inte. och får jag den inte så vet jag att vårt syskonband ändå är ärrat. får jag den, kommer det kanske inte ens att finnas där den närmsta tiden. Samtidigt så är vi de enda två biologiska syskonen så vi har ju bara varandra egentligen. Så det lär ordna sig med tiden. Och är det ngn av oss som har råd med en lite högre hyra så är det han. Så han klarar sig ju alltid, det gör jag också. men jag har dåligt samvete och det känns mer eller mindre som att jag kastar ut honom. men samtidigt kände jag mig utkastad när de berättade sin ide. Glad för deras skull att de vill flytta ihop men blev stressad över själva situationen.
Bara för att jag nu såg en ljusglimt så såg den till att slockna. Jag ska göra det som känns bra. Blir jag etta tackar jag antagligen ja till lägenheten. Får dubbel hyra en månad men det löser jag med sparkontot. Jag vill bo själv, testa på det. Har ju aldrig gjort det. Samtidigt känns det som att jag behöver bo för mig själv för att ta hand om mig själv bättre, för att ha chansen att må bättre, även om jag nu mår rätt så bra som det är nu.
Over and out from a tös med delade meningar.
Kommentarer
Trackback
