Rannsaka dig själv, innan du dömer andra..

Klockan 01.11 den 10 oktober 1990 kom jag ut.
Världen men framförallt min familj blev berikad
men en nyfiken söt liten flicka som kom att hata
och älska denna värld.
Jag blir arton om nån timme. om exakt två timmar
är det exakt 18 år sen mamma fick mig.
Från den dagen och in i all evighet kommer min familj
min mamma Annika, min pappa Ulf-Göran och min älskade
storebror Patrik (för er i ume går han under namnet Putte :))
att för alltid ligga varmt inbäddad av min kärlek i mitt
hjärta. Även min "nyare" familj, Åke, Bea och Tobbe kommer
för alltid att vara djupt inbäddad i mitt hjärta.
I 18 år har jag levat i denna värld, en värld fylld av förakt och
fördomar, en värld ingen människa borde behöva leva i men
som alla ändå tvingas leva i, några länge, några kortare.
Det enda jag vet nu är att imorgon ska jag firas, med mina
älskade vänner, min underbara klass som jag inte finner ord
för hur mycket den betyder för mig. Ni har gjort mig till den
människa jag är idag, till den människa jag faktiskt kan säga
att jag älskar och att jag är stolt över. Ni är ja, det finns inte ord.
Tillbaka till världen och dess hemskheter dock. Det enda vi
människor kan göra är att göra det bästa av situationen. Och
det tänker jag göra. Imorgon tar jag det riktiga klivet ut i vuxen-
världen. Jag bli stor kikka, och det jag tänker göra av mitt liv är
att leva det fullt ut, ha kul och se till att leva livet ordentligt. För
det går inte i repris. 18 år av mitt liv har redan gått, men jag har
mycket kvar att göra!

Så mina älskade underbara vänner. Ut i livet med er och lev det!